Tornjaken är överlag en vänlig och självsäker hund som tar sin vakttjänst på allvar och kommer att vara misstänksam mot främlingar som närmar sig dess egendom. Rasen lär sig snabbt och är relativt lätt att träna så länge den har en erfaren tränare, och om du är intresserad av att skaffa en tornjak så kan du längre ner på den här sidan läsa om vad som krävs av dig som ägare för att lyckas. Här på Djurportal.se kan man även hitta både valpar och vuxna tornjaks till salu.
Vill du bli automatiskt notifierad när nya annonser som matchar dina preferenser läggs till?
Skapa en sällskapsdjursagent baserat på dina preferenser genom att klicka på knappen nedan.
Tornjak har alltså sitt ursprung i Bosnien och Hercegovina, och det största antalet Tornjaks finns i bergen Vlasic som ligger i mitten av landet. Forskare har upptäckt att den första skriftliga dokumentationen om rasen kommer från så länge sedan som från år 1067 e.Kr. Denna dokumentation visade måtten för Tornjak samt dess personlighetsdrag. Det har föreslagits att slaverna tog med sig hundar som liknar Tornjak när de invandrade till dessa regioner. Studier som gjorts på rasen har dock avslöjat att den troligen härstammar från den tibetanska mastiffen. Tornjak har enbart funnits i Bosnien och Hercegovina under de senaste tusen åren och har den bäst dokumenterade historien av alla gamla raser. Ursprungligen registrerades Tornjak som Kanis Montanus eller "bergshund". Det var lokalbefolkningen som dagligen arbetade med dessa hundar som gav dem namnet Tornjak, som kan översättas till inhägnad för får. År 1981 kunde Tornjak registreras under namnet Bosnisk-herzegovinsk fårhund - Tornjak. Den registrerades som en inhemsk ras som har sitt ursprung i eller har anpassats till ett visst geografiskt område. En domarkommission bildades för att påbörja processen att få Tornjak erkänd av FCI. Domarkommissionen bildades för att ta fram en rasstandard. År 1990 färdigställdes rasstandarden i staden Travnik i centrala Bosnien. År 2006 godkände Federation Cynology Internationale Tornjak på provisoriska villkor. Rasen fick rätt att delta i hundutställningar i alla länder med FCI-sponsrade utställningar. Sedan dess har den accepterats fullt ut inom FCI och United Kennel Club. Rasentusiaster arbetar nu för att få den erkänd av American Kennel Club.
Tornjak är en riktigt muskulös, kraftfull, och stor hund. Den är välproportionerad och har en kropp som nästan är fyrkantig i formen. Tornjaken har robusta ben men ska inte verka överdrivet tung eller grov. Rasen har en mycket tjock och tät päls som är ullig och lång. Det är en dubbel päls där täckhåren är raka och hårda, och underullen är lite fluffig och mjukare vid beröring. Tornjaken har en högt uppsatt svans, men den ska inte rulla över ryggen. Rasen ska ha stora mandelformade ögon som ska vara mörkbruna och dess nos är också stor, med breda näsborrar och är svart till färgen. Tornjaken är vanligtvis vit med färgade markeringar, vilket gör rasen till en parti-color eller i vissa fall piebald. Den kan även ha en svart mantel över kroppen med vita markeringar, men detta är i allmänhet ovanligt. Tornjak finns i tre olika färger: svart och vit, röd och vit, samt brun och vit. Rasen blir 53-71 cm hög och väger mellan 28-49 kg.
Eftersom Tornjakhundar har en så lång och tät päls är det bäst att borsta dem minst en gång i veckan med hjälp av en stiftborste och metallkam. Det kan också behövas en särskild borste om dess päls har blivit trasslig eller matt. En bra utredningsspray kan också användas om pälsen har blivit trasslig och tovig. Eftersom Tornjaken har en dubbel päls fäller den säsongsmässigt och kräver mer vård under perioderna då den intensivt fäller päls. Planera att sköta om din tornjaks päls varje dag under dessa perioder. Rasen bör också badas när den fäller som mest hår och det ska ske med varmt vatten och ett milt schampo för att hjälpa till att lossa på pälsen som ändå är på väg att falla av. Eftersom Tornjak kommer från Mastiff-rasen, dreglar den, men inte lika intensivt som andra raser av Mastiff-typ. Den har heller ingen typisk hundlukt och bör därför bara behöva badas några gånger per år.
Tornjaken kan inte mutas eller lockas bort från sin uppgift som vakthund för sitt hem eller sin flock och man ska veta hur viktig den här hundens familj är för den. Denna starka lojalitet kommer att göra det svårt att omplacera en hund av den här rasen om dess familj senare bestämmer sig för att de inte vill ha honom. På grund av det starka band tornjaken skapar med sin familj bör denna hund inte behöva förvisas till bakgården eller vara ensam under långa perioder. Tornjakens starkaste önskan är att vara där dess familj är. Om hunden väl ska spendera lite själv på ute på bakgården, är det viktigt att se till att den har mycket att göra så att den kan hålla sig. Rasen kommer oftast vara vänlig mot människor som ofta kommer till fastigheten. När rasen tränas reagerar den bäst på positiv förstärkning och belöningar och den behöver ordentligt med motion för att må bra.