Pyreneisk mastiff kan ibland vara svår att kontrollera på grund av sin stora storlek och rasen kan helt klart vara skrämmande för vissa människor som inte är bekanta med hundar av stora raser. Den pyreneiska mastiffen är dock generellt en lugn hund, men för att denna ras ska komma till sin rätt behöver den ha en erfaren hundägare som är van vid att hantera hundar med dominanta tendenser. Här på Djurportal.se kan du hitta både valpar och vuxna pyreneiska mastiffer till salu, och längre ner på den här sidan kan du lära dig mer om denna kraftfulla hundras.
Vill du bli automatiskt notifierad när nya annonser som matchar dina preferenser läggs till?
Skapa en sällskapsdjursagent baserat på dina preferenser genom att klicka på knappen nedan.
Pyreneisk Mastiff sägs ha sitt ursprung inom regionen Aragoniska Pyrenéerna i Spanien. Rasen härstammar från gamla boskapsvakthundar som har mastiff i sina anor. Pyreneisk Mastiff är en stor bergsras som har använts som boskapsvaktare sedan 1200-talet. Många forskare tror att den Pyreneiska mastiffens förfäder fördes in i Spanien från Assyrien och Sumerien av fenicierna. Rasen utvecklades långsamt till att bli beskyddare av flockar och följeslagare till herdarna och dessa hundar förväntades ta sig an stora rovdjur och hålla flocken säker från skada. Trots att detta är en stor ras är Pyreneisk Mastiff lättfotad och kan resa långa sträckor med sin flock. Man tror att Pyreneisk mastiff fungerade som boskapsvakthundar och skyddade flockar av merinofår när de vandrade upp och ner på den spanska sidan av Pyrenéerna. Det största antalet av dessa hundar fanns norr om Ebrofloden, medan den spanska mastiffen utvecklades och fanns söder om Ebrofloden. Dessa två raser har förblivit åtskilda trots att de levde i nära anslutning till varandra. Rasen stod inför utrotning på 1940-talet när det blev mer ekonomiskt att transportera får med järnväg och världskrigen hade utarmat deras antal. Det finns inte mycket känt om rasens exakta ursprung eftersom det finns lite dokumentation fram till år 1977 då Club de Mastin del Pirineo de Espana började forska om rasen. Eftersom rasen hölls framför allt i de Aragoniska Pyrnéerna blev det lättare att säkerställa rasens renhet och rasen fanns enbart i sin hemregion ända till slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Den pyreneiska mastiffen erkändes officiellt av Federation Cynologique Internationale år 1982. Kennelklubben erkände först Pyreneisk mastiff som Mastin del Pireneo år 2001. Amerikanska Kennelklubben accepterade rasen som medlem i sin Foundation Stock Service år 2014.
Pyreneisk mastiff har en tjock, dubbel päls som fälls regelbundet. Pälsen är mycket tät och lång och trasslar lätt till sig och blir matt. Pälsen är kortare på huvudet och benen, och tjockare runt bröstet och halsen, samt har längre fjädrar på baksidan av benen. Rasen har en tjock svans med kort, tätt hår. Rasen kan finnas i flera olika färger, men hans grundfärg är alltid vit. Acceptabla färger för utställningsringen är vit och beige, vit och biscuit, vit och svart, vit och brun, vit och gyllene, vit och grå, vit och sable, merle, samt vit och silver. Pyreneisk mastiff har mörka, mandelformade ögon, en stor svart nos, hängande öron som är triangelformade, och ett stort huvud. Rasen har en kraftig benstomme, ett muskulöst bröst och en tjock hals. För att vara en så stor hund är den pyreneiska mastiffen dock både lättfotad och smidig. Rasen blir 60-80 cm hög och väger 58-82 kg. Vissa kan till och med väga upp mot 100 kg.
Pyreneisk Mastiff är inte en allergivänlig ras och den fäller ständigt hår. Hundar som ställs ut på tävlingar bör få pälsvård flera gånger i veckan och hundar som enbart är familjekompisar eller arbetshundar bör få sin päls omskött minst en gång i veckan. Rasens päls trasslar lätt ihop sig och blir snabbt matt, så därför kan det vara nödvändigt att använda en pinborste, metallkam, spray för att reda ut tovor, och till och med en avmattare för att hålla pälsen fri från döda hårstrån och trassel. Eftersom rasens päls är mycket tät kan det ta ett tag att sköta om allt, men det är nödvändigt för att minimera mängden hår som hunden fäller dagligen. Håret mellan trampdynorna bör klippas med några veckors mellanrum, särskilt om hunden är ute på fälten och arbetar eftersom det överflödiga håret lätt kan samla upp smuts och skräp mellan trampdynorna. Eftersom detta är en mastiffras kommer hunden att dregla, särskilt efter att ha ätit eller druckit. Pyreneisk Mastiff behöver inte badas ofta, vanligtvis bara några gånger per år. Man ska inte bada och tvätta med hundschampo för ofta eftersom det kan förstöra de viktiga oljorna i pälsen.
Som en boskapsvaktande hund kommer den pyreneiska mastiffen att vara beskyddande för sitt hem och sin familj. Träning och socialisering bör påbörjas vid ung ålder för att se till att hunden inte blir blyg eller överdrivet aggressiv när den möter främlingar. Rasen är i allmänhet en mild hund och lätt att träna, men det måste finnas en stark ledare i familjen som kan se till att hunden inte blir dominant och tar över, vilket lätt kan ske när man som oerfaren hundägare har att göra med en pyreneisk mastiff. Rasen klarar sig bra med barn så länge de respekterar hundens utrymme och den klarar sig även utmärkt med andra djur. Däremot kan rasen behöva övervakas i närheten av andra hundar, särskilt av samma kön. Pyreneisk Mastiff kräver en del arbete för att den ska må bra och det gäller att man ger en hund av den här rasen vad den behöver eftersom den lätt kan bli destruktiv om den inte får utlopp för sin energi eller får sina behov uppfyllda.