Canadian eskimo dog, eller kanadensisk eskimåhund som den oftare kallas på svenska, är en kärleksfull och uppmärksam hundras som älskar att umgås med sin familj. Kanadensiska eskimåhundar är otroligt smarta hundar, vilket gör dem roliga att träna, och de älskar att vara aktiva och leka. Innan man skaffar en kanadensisk eskimåhund ska man bland annat se till att man har tillräckligt med tid att lägga på sin hund, eftersom en kanadensisk eskimåhund kommer att bli deprimerad om den får för lite lek, för lite kärlek, eller för lite mental och fysisk stimulering. Om du är redo att ta dig an uppdraget är du på rätt plats. Här på Djurportal.se kan du hitta både valpar och vuxna kanadensiska eskimåhundar, och längre ner på den här sidan kan du lära dig mer om denna fluffiga hundras.
Vill du bli automatiskt notifierad när nya annonser som matchar dina preferenser läggs till?
Skapa en sällskapsdjursagent baserat på dina preferenser genom att klicka på knappen nedan.
Den kanadensiska eskimåhunden är en ras som har ett oklart ursprung även om den tros vara första ättling till hundar av spitz-typ och tros även vara släkt med grönlandshunden. Rasen är vanligast i Arktis och rasen går så långt tillbaka som till 4000 år sedan bland inuitfolket på Grönland och i Alaska. De är ett populärt val för arktiska upptäcktsresande på både nord- och sydpolen och kan också hittas bland inuiterna, som kallar dessa hundar Qimmiq. För många år sedan använde inuiterna den kanadensiska eskimåhundens frysta urin som ingrediens i medicin, och deras päls var också mycket värdefull. Under hungersnöden använde de ibland hundarna som mat. De var skickliga slädhundar som kunde dra slädar med en tung vikt från en punkt till en annan över långa sträckor. Den kanadensiska eskimåhunden användes också för jakt. Behovet av dessa hundar minskade i takt med att snöskotrar blev mer populära, och antalet hundar minskade också från 1950 till 1970 då Royal Canadian Mounted Police dödade slädhundarna. Orsakerna till dessa åtgärder är omdiskuterade, där en utredning säger att det var av hälsoskäl och inuiterna hävdar att det var ett sätt att skrämma dem och fortsätta förtrycket mot dem. Rasen räddades dock från utrotning genom ett avelsprogram som inrättades i slutet av 1980-talet mellan Canadian Eskimo Dog Research Foundation, Canadian Kennel Club och den kanadensiska regeringen. På 2000-talet, när inuitfolket på Grönland fann ett förnyat intresse för sitt arv och sin kultur, blev hundarna mer kända, även om de fortfarande anses vara en sällsynt ras.
På det hela taget har den kanadensiska eskimåhunden ett utseende som liknar malamuten eller huskyen. Hanarna är stora och kraftfulla, och tikarna är byggda lite finare och har kortare pälsar. Denna renrasiga ras har en naturligt tjock och tät päls och styva hårstrån som hjälper dem att trotsa den hårda kylan. Den kanadensiska eskimåhunden har också en man av päls runt halsen som är mer framträdande hos hanar än hos tikar. De är kraftfulla hundar med tjock hals och djup bröstkorg, med kilformade huvuden och små öron som är spetsiga och naturligt upprätta. Ögonen är mandelformade och antingen mörkbruna eller bärnstensfärgade. Deras ben är medelstora men starka. Dessa hundar har svansar som krullar sig över ryggen som en typisk Husky. Den kanadensiska eskimåhunden finns i en mängd olika färger, bland annat vit, röd, grå, sabel, silver, svart och lever. Rasen blir normalt mellan 50-70 cm hög och väger mellan 18-40 kg.
Kanadensiska eskimåhundar klarar sig vanligtvis bra med regelbunden borstning, även om du kanske vill öka frekvensen när vädret blir varmare och de börjar fälla mer. Borstning är dock alltid nödvändigt för att ta bort mattor och trassel. Dessa hundar behöver också få sina tänder borstade varje dag, eller åtminstone två eller tre gånger i veckan. Detta hjälper deras tänder och tandkött att hållas friska och att deras andedräkt är fräsch. De behöver också klippa klorna troligen en eller två gånger i månaden, även om den exakta frekvensen beror på hur aktiv hunden är. Om du kan höra din hund klickande på golvet när den går är det ett tecken på att naglarna borde ha klippts för länge sedan. Alla hundar behöver också få sina öron försiktigt torkade rena varje vecka. Detta hjälper till att förebygga öroninfektioner eller att fånga upp dem tidigt om de utvecklas.
Dessa hundar har länge varit förknippade med människor och är därför mycket tillgivna och mjuka husdjur. De är lyhörda hundar som älskar att göra sina ägare nöjda men kan ibland vara högljudda. Den här rasen är alert och utgör en bra vakthund, eftersom de också är modiga och lojala. Deras höga intelligensnivå gör dem också lätta att träna och de är lekfulla och energiska när de umgås med barn och passar bra i ett hem med barn, även om barn självklart ska lära sig hur de ska hantera hundar på rätt sätt. Det är även bäst att övervaka lek mellan mindre barn och hund. Denna ras är också mycket flockorienterad och kommer bra överens med andra hundar som respekterar deras plats i flocken. Däremot kan kanadensiska eskimåhundar vara aggressiva mot andra hundar som inte ingår i deras flock och kan hamna i slagsmål. Andra husdjur bör också hållas borta, eftersom dessa hundar kommer att betrakta mindre djur som byten. De kan också vara en destruktiv ras om de inte får sina behov uppfyllda och detta kan då visa sig genom tuggande och andra oönskade beteenden. Det är mycket viktigt att dessa stora hundar får mycket daglig motion.
Den kanadensiska eskimåhunden är en ras som är anpassad till det kalla och hårda klimatet i Arktis. På grund av detta är dessa hundar anpassade till temperaturer under noll grader och är inte särskilt anpassningsbara. Med sina tjocka pälsar kan de lätt överhettas i varmt väder och bör inte motioneras särskilt mycket under sommaren utom på kvällar och tidigt på morgonen när det är som svalast. Dessa hundar avlades för att dra tunga slädar över landet och har därför mycket energi och på något sätt måste de alltså aktiveras varje dag. Den här rasen är vanligtvis för stor och aktiv för att det ska vara bekvämt att bo i en lägenhet, även om det går att göra så länge de får tillräckligt med motion. De är aktiva både inne och ute och bör helst bo i ett hem med en stor inhägnad gård. De måste tas med på dagliga promenader och behöver minst 40 minuters motion per dag.
© 2024. Djurportal.se