Bosanski ostrodlaki gonic-barak, eller i vardagligt tal: barak, är en intelligent, energisk, och dedikerad jakthund som älskar att spåra. Barakhundar kan även vara lämpliga som vakthundar om de uppfostras rätt, men att uppfostra denna hundras är verkligen inte det lättaste så därför bör man vara en erfaren hundägare om man ska skaffa en barakhund. Här på Djurportal.se kan man hitta både valpar och vuxna Bosanski ostrodlaki gonic-baraks till salu, och längre ner på den här sidan kan man lära sig mer om denna alerta jakthund.
Vill du bli automatiskt notifierad när nya annonser som matchar dina preferenser läggs till?
Skapa en sällskapsdjursagent baserat på dina preferenser genom att klicka på knappen nedan.
Baraks historia är förvisso ganska oklar, eftersom det finns få dokumenterade bevis somk an förklara deras härstamning. Man tror att de utvecklades som en korsning mellan lokala och inhemska spårhundar och italienska hundar i ett försök att skapa en mindre byggd spårhund med förmåga att spåra hare, räv och vildsvin i Herzegovinas kuperade terräng. På grund av deras storlek jämfört med andra hundar som fanns i närheten tros det också att den istriska korthåriga hunden hade ett visst inflytande under rasens bildande år. Om man sträcker sig längre tillbaka i historien skulle det inte vara någon överraskning om denna ras var en mycket sen ättling till de hundar av Molossus-typ som levde i regionerna århundraden tidigare, eftersom de fortfarande delar några egenskaper. Naturligtvis är detta, på grund av brist på dokumentation, enbart upp till spekulation. Federation Cynologique Internationale gav rasen erkännande år 1965, medan United Kennel Club lät Barak finnas med i sitt register från och med år 2006.
Barak är en medelstor hund och deras mest utmärkande kännetecken är utan tvekan deras lurviga ytterpäls som vanligtvis är några centimeter lång och finns i nyanser av vetegult, rödgult, grått och nästan svart, vanligen med en mörkare sadel. De har också en tät och mjuk underull. Deras huvuden står i proportion till deras kroppsstorlek med en rundad skalle, och de har en rektangulär nos som är något längre än själva skallen och som kröns av en mörkbrun eller svart näsa och ett rejält skägg, mustasch och nästan överdrivna ögonbryn. Ögonen är ovala och mörkbruna och öronen är måttligt högt placerade, breda och relativt långa. De har en medellång hals som övergår i en lätt sluttande rygg och deras ben är relativt muskulösa vilket syns mest i axlar och lår. Deras bröst är djupa för sin storlek och når ända upp till armbågen, vilket är en stor anledning till att de kan skälla med sådan kraft. Deras svansar är långa och lätt böjda och är täckta med extra hår. Rasen blir 45-56 cm hög och väger 15-25 kg.
Trots att Barak har en längre päls anses Barak ändå vara en hund med lågt underhåll, eftersom de bara är måttligt avkastande och behöver borstas bara några gånger i veckan för att hålla pälsen fri från lösa hår. Det räcker med en borste med fast borst eller en slickerborste, men oavsett detta kommer deras utseende att förbli lite ovårdad, även efter en grundlig borstning. De håller sig i allmänhet relativt rena och behöver bara badas efter att ha rullat i något särskilt smutsigt eller illaluktande och klarar sig annars bra på egen hand. Deras öron är en punkt av oro, eftersom deras vikta typ, storlek och hårighet är faktorer som tillsammans bildar en potential för en ökning av fukt eller vax, vilket kan leda till infektioner, så de bör kontrolleras regelbundet. Precis som alla andra raser måste deras naglar också kontrolleras och klippas regelbundet och deras tänder bör borsta minst en gång i veckan om möjligt för att bidra till att bibehålla friskt tandkött och friska tänder.
Barakhundar har sitt ursprung i den klassiska europeiska spårhunden och man kan säga att de har två personligheter, en i hemmet och en utanför. När de jagar är de upphetsade, hängivna och mycket effektiva spårare och jägare som håller nosen i marken och rör sig i flera timmar i sträck om det behövs. I hemmet är de generellt sett lättsamma och följer med familjen i vilken aktivitet de än deltar i, oavsett om de utför arbete i huset eller bara slappar. På grund av sin bakgrund som flockjägare är de i allmänhet bra med andra hundar och barn, men är ibland försiktiga med främlingar, vilket också kan göra dem till bra vakthundar. Precis som när de är på jakt är deras första instinkt att skälla när något väcker deras intresse. De fortsätter att göra det tills de får instruktioner om annat och anses vara måttligt till högfrekventa skällare jämfört med andra liknande raser. Om de är grundligt tränade och socialiserade är det mindre troligt att de gör lika mycket oväsen och de accepterar främlingar snabbare. Tyvärr är det inte alltid lätt att träna dem eftersom Baraks höga intelligens ofta innebär att de kan vara anmärkningsvärt envisa och det krävs vanligtvis en ägare med erfarenhet, en fast hand och konsekvens för att få ut det bästa beteendet ur dem. På grund av deras höga energinivåer trivs de i allmänhet bäst i aktiva familjer eller i familjer med en stor gård att springa på eller en hundpark i närheten.
Barakhundar anses vara medel- till högenergihundar, vilket innebär att de behöver en avsevärd mängd daglig och veckovis motion och kan bli frustrerade, uttråkade och till och med destruktiva om de inte får tillräckligt mycket. Cirka 60 intensiva minuter per dag bör vara tillräckligt bra för att få dem trötta, och man bör i detta se till att det blir drygt 25 kilometers promenader och löpning per vecka med kompletterande lektid på en gård eller i en hundpark. På grund av deras höga intelligens och rovdrift, är lekar som stimulerar dessa behov särskilt användbara för att trötta ut dem, få dem att må bra och bete sig trevligt. Att leka jaktliknande lekar som utmanar hundens intelligens blir särskilt viktigt om hundens familj inte själva håller på med jakt och kan ta med hunden på det. Att leka apport eller något annat som engagerar både deras sinne och kropp kommer även det att bidra mycket till deras hälsa och lycka.
© 2024. Djurportal.se