Blodhundar är – i motsats till vad namnet verkar föreslå – generellt sett milda, vänliga och sällskapliga gentemot alla människor och alla slags djur. Detta gör blodhunden passande som sällskapshund i de fall där dess familj kan tillgodose sin blodhund med vad den behöver för att må bra. Eftersom blodhundar kan ha en lite speciell karaktär och är mycket stora, är det kanske inte den enklaste familjehunden att ta sig an, och man måste vara beredd på att ge sin blodhund mycket uppmärksamhet och gott om plats. Här på Djurportal.se kan man hitta både valpar och vuxna blodhundar, och längre ner på den här sidan kan man lära sig mer om denna speciella hundras.
Vill du bli automatiskt notifierad när nya annonser som matchar dina preferenser läggs till?
Skapa en sällskapsdjursagent baserat på dina preferenser genom att klicka på knappen nedan.
Blodhundar behöver en del särskild omsorg, och man bör veta att de dreglar mer än de flesta andra hundar. Blodhundar kan se lite sorgsna, slöa och dystra ut, men det ska man inte låta sig luras av eftersom de i själva verket har ett stort behov för närhet, lek och aktivitet. Rasen har dessutom ett fantastiskt luktsinne som de mår bra av att få utnyttja så mycket som möjligt.
Under medeltiden födde man upp spårhundar bland annat på ett kloster i Ardennerna som var uppkallat efter jägarnas skyddshelgon Sankt Hubertus. Vissa av de här hundarna följde med normanderna till England år 1066, och här blev hundarna kallade ”bloodhounds” för att markera att de var av rent blod rasmässigt. Blodhundar värderas fortfarande högt på grund av deras utmärkta luktsinne, och de används relativt flitigt för att söka upp försvunna människor. Man har kunnat bevisa att blodhundar kan följa veckogamla spår som sträcker sig på avstånd över 200 km, och de kan dessutom skilja på flera olika slags vittringar och lukter. Blodhundar kan bli upp till 70 cm höga, och väga upp mot 54 kg, så man kan alltså konstatera att det är rejält stora hundar.
Även om rasen är stor och tung, är den riktigt uthållig och inte det minsta klumpig – vilket man lätt kan bli lurad att tro på grund av deras bastanta, lite slokande utseende. När de väl har fått upp ett spår kan de färdas i jämnt och stadigt tempo över långa avstånd utan att tröttna. De har dock ingen förståelse för att bilar är farliga, så de bör därför inte släppas lösa där de kan komma till skada eller orsaka någon olycka. Man bör inte skaffa en blodhund som förstagångshund, utan det är snarare en ras som bara passar erfarna hundägare eftersom den behöver en hel del specifik omsorg, uppfostran och träning.
Rasens korta och släta päls behövs torkas av dagligen med en fuktig tvättlapp, trasa eller gummiborste. När hunden fäller ska den också borstas varje dag, men varken borstningen eller torkningen är särskilt krävande uppgifter. De tunga ögonlocken, hudvecken på huvudet och övriga kroppen, samt de långa öronen måste däremot hållas ordentligt rena för att hunden inte ska dra på sig infektioner. Man måste också se till att klippa hundens klor regelbundet som blir till stora störningsmoment för hunden om de hinner växa sig för långa.
Blodhundar är självständiga och ganska egensinniga, så det gäller att både socialisera och uppfostra hunden från tidig ålder. Vidare genom hela hundens liv bör den ha frekvent kontakt med människor för att må bra. Blodhundar behöver ordentligt med beröm vid samarbete och träning, och det är en fördel med varierande övningar och aktiviteter. Det gäller att vara konsekvent men vänlig som husse eller matte till den här rasen, eftersom en blodhund kommer reagera negativt och tappa respekten för sin ägare om denne beter sig för hårt och strängt mot den.
© 2024. Djurportal.se